Stig Dagerman Dikter

Välkommen till en värld av Stig Dagermans dikter, där orden dansar som ekorrar på en hög gren! Här kommer du att upptäcka en fantastisk samling av olika typer av poesier – från sorgsna begravningsverser till livfulla höstdikter. Oavsett om du är på jakt efter något djupt och tankeväckande eller helt enkelt något som får dig att le, har vi något för alla smaklökar!

Du kommer att få chansen att utforska allt från ”Begravning” till ”Höst”, samt ”En Broder Mer”, ”Barn” och ”Om Fader Och Son”. Och vet du vad det bästa är? Om du hittar en dikt som du verkligen älskar, kan du enkelt kopiera den med bara ett klick på knappen under varje dikt. Så, sätt dig ner, njut av poesin, och kom ihåg: inget ord är för stort för att klippas och klistras!

Category Navigation Poem Display
I skuggan av träden viskar vinden, hemligheter från en svunnen tid.
Molnen samlas som gamla vänner, de bär på minnen av glädje och sorg.
En ensam stjärna blinkar svagt, ett hopp i natten, en dröm som högt.
Regnet faller som tysta tårar, när jorden längtar efter livets svar.
Hösten målar världen i guld, ett avsked till sommaren, en tyst stund.
I barnens skratt finns en melodi, en sång om framtiden, fri och fri.
En broder i skuggan, en vän i natten, tillsammans vi vandrar, vi söker vårt hjärta.
Fader och son, i ett tyst förbund, livets cykel, en evig stund.
En sömnig stad under månskenet, drömmar flyger, som fåglar i breda himlen.
Tiden vandrar som en tyst skugga, i varje andetag, en historia som duggar.

Stig Dagerman Dikter Begravning

Vid graven står vi tysta, minnen vilar bland blommor vita.
Sorgen är en tung mantel, som sveper in oss i nattens dunkla sken.
En sista hälsning, en sista skymt, i vinden hörs ditt namn, så stilla och fint.
Ljuset flämtar vid din sida, i stillhetens famn, du har nu frid.
Tiden stannar, hjärtat gråter, en evig kärlek, som aldrig förlåter.
Känslan av saknad, en tyst klagan, i varje steg, en skugga av dagen.
Mörka moln över den stilla platsen, där minnen föds och aldrig försvinner.
En ros i jorden, ett liv som gått, i hjärtat bär vi vad som en gång har stått.
Själar förenas i en tyst bön, med sorgen som följeslagare, vi går hem.
En sista farväl, en tyst avsked, i minnena lever du, för alltid, led.

Höst Stig Dagerman Dikt

Höstlöven dansar i vinden, som drömmar som faller, en gyllene svindel.
Mörka kvällar, stjärnor som blänker, i tystnadens famn, hjärtat sänker.
Regnet smattrar mot rutan, en melodi av minnen, bitter och söt.
Skymningen sveper in som en mjuk filt, naturens viskningar, i hjärtat, så vilt.
Kyliga vindar, en doft av jord, i höstens famn, vi finner vårt ord.
Årstidens färger, en palett av drömmar, i varje steg, ett eko av skymningar.
En ensam fågel sjunger sorgligt, i det kalla ljuset, en röst så fördröjt.
Höstskymningen kommer med sitt brokiga ljus, minnen fladdrar förbi, som ett tyst rus.
En tid av reflektion, av sorg och av glädje, i höstens famn, finner vi vårt ledje.
Vinden viskar hemligheter från fjärran, i hösten finns en kärlek, alltid närvarande, klar.

Stig Dagerman Dikter En Broder Mer

En broder mer, i hjärtats rum, en skugga av minnen, som aldrig försvann.
Tystnaden talar, i ensamhetens vrå, där brodern står, i sorg och i grå.
I varje steg, en eko av glädje, jag bär din röst, i hjärtats ledje.
Stjärnor blinkar, som ögon av ljus, du är min broder, i varje hus.
En broder mer, av blod och av själ, i skuggan av träd, där minnena står väl.
Tiden går, men banden består, i vinden hörs din röst, som en sång, som jag når.
En stund av tystnad, i natten som faller, broder, min vän, ditt namn mig kallar.
Händer som sträcker sig, i mörkret vi söker, en broder mer, där hjärtat aldrig bröker.
I hjärtat bär jag din historia, broder mer, i sorg och i gloria.
En broder mer, i stjärnornas dans, i varje andetag, finns den eviga chans.

Stig Dagerman Dikt Barn

Barnens skratt, som vindar i träden, en värld av under, där drömmar förädlas.
I lekens rum, där fantasin blomstrar, barnens ögon glittrar, där livet förlänger.
Små händer formar, av lera och sand, i deras värld, finns alltid en strand.
Nattens stjärnor, som barnens drömmar, i varje viskning, en saga som strömmar.
Barnens hjärtan slår i takt med jorden, deras skratt är musiken, i en oändlig orden.
Små steg på grus, i solens varma glöd, där barnen leker, i en värld av fröjd.
Regndroppar faller, som skratt i en pöl, barnens glädje, i varje litet sköl.
I sagornas värld, där allt kan ske, barnens fantasi, i stjärnornas sve.
Barnens frågor, som fåglar i luften, de söker svaren, i livets nycklar.
En värld av färger, av skratt och av spel, barnens glädje, som en evig el.

Stig Dagerman Dikt Om Fader Och Son

Faderns hand, som leder mig fram, en väg av visdom, ett tryggt, varmt famn.
I skuggan av träden, vi pratar om liv, faderns ord, som en gåva, så giv.
Sonens skratt, som ekar i natten, faderns ögon, glittrar av kärlekens katten.
En promenad längs minnenas strand, faderns röst, i ett mjukt, tryggt band.
När stjärnorna blinkar, vi delar en dröm, fader och son, i livets ström.
I verkstadens doft, av trä och av stål, faderns lärdomar, som alltid ger mål.
I tystnaden finns, en djup förståelse, faderns kärlek, i livets helande fällande.
Sonens frågor, som fåglar i luften, faderns svar, en trygghet i skiften.
I stormens öga, står vi här tillsammans, fader och son, i livets alla ramsor.
När natten faller, och världen är tyst, faderns visdom, som alltid ger lyst.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *