Dikt Advent

Adventstiden är här, och med den kommer en skattkista av poesi som lyser upp de mörka vinterkvällarna. Här på vår sida samlar vi de mest stämningsfulla dikterna som firar denna tid av förväntan och mysiga stunder. Från det första adventsljuset till Lucia, varje vecka och varje ljus har sin egen saga att berätta, och vi har dikterna som gör dessa berättelser rättvisa.

Vår samling innehåller allt från traditionella verser till nya tolkningar som kanske får dig att se advent i ett nytt ljus, kanske till och med med en glimt i ögat. Och om du känner för att sprida lite julstämning, är det bara att klicka på kopieraknappen under varje dikt för att enkelt dela glädjen med vänner och familj.

Så tänd ett ljus, häll upp något varmt i koppen och låt dig svepas med av dikternas rytm. Vem vet, kanske kommer dessa verser få dig att se på adventsljusen med nya, förundrade ögon!

Category Navigation
Första Advent Dikt Andra Advent Dikt Tredje Advent Dikt Fjärde Advent Dikt Första Ljuset I Advent Dikt Lucia Dikt Advent Advent Ljus Dikt
Poem Display
Adventstid, när mörkret mjukas av ljus, Varje vecka en låga, en strimma av hopp. Ljusen tänder en stig genom vinterns famn, Leder oss mot julen med varmt sken.
Första advent, en ljuslåga brinner, Sprider sitt sken över förväntansfulla miner. En dörr till december sakta på glänt, Advent är här, ett magiskt ögonblick hängt.
Andra advent, två ljus i mörkret står, Dubbelt ljus, dubbelt hopp, när julen närmar sig vår. Vi binder kransar, vi sjunger en sång, I advent väcks en gammal och kär tradition.
Tredje ljuset tänder med en flämtande låga, Adventstiden djupnar, och vi vågar ännu mer hoppas. Snart är julen här, snart är festen nära, Vi samlas och njuter, i värmen vi dela.
Fjärde advent, fyra ljus brinner klart, Julens budskap om ljus och fred, i våra hjärtan spart. Snart dansar vi runt granen, under stjärnornas kör, Men först, en stund i advent, där vi drömmar görs.
Första ljuset i advent, så tyst och skärt, Tänder minnen från barndomen, varje år det är värt. Doften av gran och mandarin, Advent är starten, där våra traditioner börjin’.
Lucia morgon, ljuset hon bär, Sjunger oss ur mörkret med stämmor så klär. Adventsljus och stjärngossar i en procession, En hyllning till ljuset, i vinterns skon.
Ljus i advent, varje vecka ett till, Vi räknar ner dagarna, tills julen still, Fyller våra hem med glädje och skratt, Advent, en tid för eftertanke, fylld av magisk kraft.
I adventstid, när stjärnor blinkar i köldens natt, Väver vi drömmar av ljus, så mjukt, så satt. Varje ljus ett löfte om ljusare tid, En försmak av julen, i vinterkläds mörker strid.
Advent, fyra veckor av stilla förväntan, Ljusens spel i fönstren, en visuell kantän. En tid att reflektera, att minnas, att drömma, Till ljudet av klockor som julen in bjuda.

Första Advent Dikt

Första ljuset brinner stolt och klart, Skickar sitt ljus genom vinterns mörka natt. En stjärna lyser på himlen blå, Första advent, nu julen vi hälsa så.
Med första ljuset tänds en glöd, Adventstid börjar, stilla och stor. I varje hem, i varje rum, Julens väntan tar nu sin början, välkommen!
Första ljuset lyser med hoppets sken, Mörkret ska vika, ljuset igen se. Så börjar vi räkna, vecka för vecka, Till julens mirakel oss alla väcka.
Advent är här, med ljus och fröjd, Första ljuset oss alla glädje bjuder. I fönster lyser det varmt och ljust, Advent, du bringar en tindrande julens kust.
Ett ljus i mörkret, klart det står, Adventsbudskapet till oss alla går. Med första advent ljusets fest tar start, Julen närmar sig, med värme i varje hjärta.
Se första ljuset, det tänds idag, En flamma av hopp i adventens behag. Låt varje vecka mer ljus tillföra, Till våra hjärtan som julen vill höra.
Första advent, en tid att minnas, När mörkret viker för ljusets finnas. Vi tänder ett ljus och låter det brinna, En symbol för hopp vi alla inom oss finna.
Advent, advent, ett ljus nu brinner, Det första av fyra, som mörkret vinner. En ljusets stig vi nu beträder, Med hjärtan öppna för julens säder.
Låt första ljuset vår vägledning vara, I adventstidens mysterium vi oss svara. Varje flamma, ett steg närmare det stora, Julens under, där alla våra drömmar bo.
Tänd ett ljus och se det glöda, Första advent, låt oss på nytt förstå. Att varje litet ljus kan mörkret bryta, Och julens ljus i våra hjärtan smycka.

Andra Advent Dikt

Andra ljuset tänds, en värme sprider sig, Ljusets dubbla kraft, i mörkret nu sig sig. Vi väntar och hoppas, med andaktens fröjd, Att julens budskap ska fylla världen med frid.
Två lågor brinner, på adventskransen nu, En symbol för hopp, och för kärlekens bud. Andra advent här, låt oss minnas och se, Att tillsammans vi starkare kan allt genomföra.
Med två ljus som lyser, stegen blir ljusare fram, Varje flamma en påminnelse, om att vi inte är ensam. Andra advent, låt ditt ljus lysa klar, För att sprida hopp och kärlek, i denna vackra tid vi har.
Två ljus nu tända, i decembernattens kyl, Deras sken kastar ljus över frostbiten myll. Andra advent, en tid av frid och av ljus, Låt oss fira denna stund med en stilla julens krus.
Andra advent, nu två ljus brinner klart, Julens närvaro, i varje hem och varje gård. Denna tid av mörker, men också av ljus, Låt oss värma varandra, under stjärnornas krus.
Två lågor tända, deras dans i nattens vind, Andra advent, en tid då nya drömmar börjas in. I skenets varma cirkel, vi samlas och ber, Att julens mirakel, ska bringa oss mer.
Dubbelt ljus nu lyser, i adventstidens spår, Andra advent, och julens ande oss nå. I detta lilla ljusets sken, finner vi en stund, Av ro och reflektion, i denna heliga stund.
När andra ljuset brinner, låt oss stanna upp och se, Hur världen kan förändras, med ljusets hjälp och te. Låt varje liten låga, bli en del av något stort, En förändring mot det bättre, där julens budskap bort.
Adventstidens andra ljus, med dess varma, gyllene glöd, Lys upp våra hem, med fridens och kärlekens löfte så klöd. Låt oss föra samman våra händer, i en gemenskap så klar, Under ljusets vakande öga, där vi närmare varandra får stå.
Med adventsljusets flammande band, Binder vi tillsammans, land till land. Andra ljuset i advent, en bro över mörka vatten, Låt oss vandra mot ljuset, med julens skatter.

Tredje Advent Dikt

Tredje ljuset tänds, en värmes kraft, Ljuset sprider hopp, i vinterns mörka natt. Snart är julen här, så nära nu, Tredje advent, en tid för glädje och för fridens fru.
Tre ljus i advent, en efter en, De lyser upp vår väg till den heliga stunden. Med varje vecka som går, kommer vi närmare, Det stora firandet, där alla hjärtan blir varmare.
Tre lågor brinner nu, i kylan de värmer, Varje ljus en påminnelse om ljusets kärna. Tredje advent, en tid att reflektera, Över livets gåvor och det vi alla håller kära.
I tredje ljusets sken, vi samlas och berättar, Om gamla legender och julens mysterier. Låt oss glädjas åt tiden som kommer, Och vänta tillsammans i vinterns under.
Nu tre ljus i kransen står, Var och en en flammande vakt i natten. Tredje advent, nu skymtar vi slutet, På väntan som fyllt oss med förhoppning och glädje.
Tredje ljuset, i dess sken så milt, Ljuset övervintrar, bär oss genom tiden. Snart kommer julen med alla sina färger, Men nu i advent, vi njuter av stunderna som är här.
Tredje advent nu anlänt, Med ljus som brinner klart mot nattens slöja. En tid för hopp och innerlig värme, Julens ande smyger sig närmare, mjukt och ömt.
Ljusen tre, i mörkret de dansar, Sprider sitt sken, varmt och inbjudande. Tredje advent, låt oss glädjas och sjunga, För varje stund som går, julen närmare ljuder.
Med tre ljus tända, står världen i lågor, Ett ljus för hopp, ett för frid, och ett för kärlek. Tredje advent, ett steg närmare, Till den tid då allt blir ljusare, och hjärtan varmare.
Nu står tre ljus och brinner i vår krans, Varje flamma en påminnelse om ljusets kraft. Tredje advent, en fest för själen, En förberedelse, för den glädje som snart ska fylla våra hem.

Fjärde Advent Dikt

Fjärde ljuset tänds, den sista i raden, Snart är det dags, julen står vid porten. Med varmt sken i vinterkylan det bjuder, In oss att välkomna en tid full av under.
Nu brinner alla fyra, i adventskransens ring, En cirkel av ljus i mörkrets djup. Fjärde advent, nu är väntan nästan över, Julens glädje knackar på, låt oss öppna dörren.
Fyra ljus lyser starkt, en förebud om fest, Adventstiden fyller oss med hoppets bästa gest. Fjärde advent, nu stundar julen snart, Låt oss fira denna tid, med värme i varje hjärta klart.
Med ljusens fulla skara, advent nu fullbordar, Fjärde ljuset vår väntan sargar och vår längtan modar. Snart kommer julen, med alla sina fröjder, Fjärde advent är här, och ljuset över mörkret segrar.
Fjärde advent, ett ljus för varje vecka som gått, Nu står de alla där och julens tid har nått. I deras sken vi ser tillbaka på dagar som flytt, Och ser fram emot julen, med dess ljuva frukts bukett.
Alla fyra ljusen nu i kransen brinner, En ljusväg vi följer, där julen oss inbjuder. Fjärde advent, ett ljus för fred på jorden, Låt oss sprida detta ljus, från våra hem, till varje vrå och borden.
Fjärde advent, med fyra ljus som brinner klart, En stig av ljus i vintern, en väg som är så sällsynt rar. Snart är julen här, med all sin varma glöd, I advent vi väntar, och firar med en enkel ödmjuk nöd.
Nu är kransen full, med ljusen fyra, I deras sken vi värmer oss vid eldens gira. Fjärde advent har kommit, och julen är nära, Tillsammans firar vi, den bästa tiden på året, så kära.
Ljusen tända, ett, två, tre och fyra, Varje flamma en del av adventens spira. Fjärde och sista, nu julen vi tar emot, I ljusens sken, firar vi livet, i dess enkla och renaste form.
Adventens sista ljus nu brinner, En helig eld, som julens väg vi finner. Fjärde advent, stunden är här, Nu står julen på tröskeln, låt oss den gemensamt bära.

Första Ljuset I Advent Dikt

Det första ljuset brinner, förtrollar rummet mjukt, Adventens dörr på glänt, där julens ande smyger in. En låga lyser, sprider värme bred och djupt, Ett tecken på att julens tid nu äntligen börjar spin.
Första adventsljuset, i kransen nu det står, En symbol för hopp, i vinterkylan en varm glöd. Det lyser över familjen, där hemma alla är, Och binder oss samman med sin lilla låga röd.
Nu tänds det första ljuset, det sprakar så tyst, Varje låga en förhoppning, om frid över jorden. Det lyser upp tillvaron, trots vinter och frost, Med varje liten låga, vi minns varför vi borden.
Första ljuset i advent, en strimma av ljus, Skär genom mörkret, där vintern är kung. Med hopp om stunder fyllda av sus, Adventstid börjar, och med den en sång ung.
I advent, när första ljuset tänds, Känns det som världen lite mjukare bländs. Ljuset, en vagga av hopp och av dröm, Att julen ska bringa oss samman, ett ström.
Ljuset från första advent är som en vän, Som återkommer, år efter år, till sitt hem. Det bär med sig löften om julens ljus, Och samlar oss alla, från stuga till hus.
Första ljuset lyser nu i mörkrets timma, Ett försiktigt tecken på att snart kommer alla hinna. Till den tid då stjärnor i natten så klar, Talar om för oss att julen snart är sann och sannolik var.
Adventsljuset, det första, ett löfte så klart, Att trots kylans grepp, något varmt väntar snart. En låga som dansar, förtrollar och ler, Säger att snart är julen här, med allt vad det bär.
Tänd ett ljus, och se det brinna klart, Första advent, och en säsong så spart. Med första ljuset, en tid av väntan tar fart, I dess sken, julens magi snart uppenbart.
Första ljuset i advent, så enkelt och rent, Berättar en historia om tid som är lent. Julen den närmar sig, steg för steg, I adventsljusets sken, en väg så vän och vägledande.

Lucia Dikt Advent

Lucia, ljusets drottning, stig in i vårt mörker, Med din krona av ljus, och din sång så klar. I adventstidens hjärta, du lyser så stolt, För att fylla våra hem med hopp och med värme.
När Lucia nalkas i vinterns långa natt, Hon bär ljus i sitt hår, och stjärnor i sitt skratt. En procession av ljus, genom tysta korridorer, Sprider ljus och värme, i vinterns frost hon morer.
Sankta Lucia, med ljuset som din guide, Du vandrar genom mörkret, med ett steg så vitt och brett. I dina ögon, en flamma så klar och ren, Adventsljuset stärker, när du går genom scener.
Lucia, ljusklädda, i den djupaste vinterns natt, Din sång ekar i kyrkor och i hem, ett ljusets makt. Du för med dig en glädje, en tradition så stark, Med ditt tåg av ljus, du gör vintern mindre hård.
I advent, när Lucia med ljuset hon går, Hon banar en väg för julen, som i horisonten står. Med sång och med ljus, och med stjärnor så små, Hon förebådar en tid, där mörkret ska gå.
Lucia, ditt ljus i den mörka tid, En symbol för hopp, där du sakta glid. Genom städer och byar, med ett ljusens hav, Du bär på ett löfte om ljusare dag.
I adventstidens kyla, Lucia står stark, Med en krans av ljus, och en sång som är klar. Hon sprider ett ljus över vinterns land, En tradition så älskad, i Sveriges strand.
Lucia, kom med din glans och ditt sken, Sprid ljus i våra hjärtan, från nu till igen. I den mörkaste månad, din fest oss ger tröst, Med sånger och ljus, du är vinterns röst.
Med ljus i din krona och sång på din tunga, Lucia, du firas med glädje så unga. Adventstiden lyser med ditt klara sken, Du för med dig ljuset, till alla som ser.
När Lucia morgonen bryter, med ljus och med sång, Varje hem öppnar sina dörrar, där värmen är lång. Hon bär ljuset framåt, genom mörkret hon går, Ett ljus för varje hus, där stillhet och frid står.

Advent Ljus Dikt

Ljusen i advent, de tänds en efter en, Varje flamma ett steg närmare den heliga julen. I deras sken, världen lite mindre känns, Och våra hjärtan fylls av hoppets glöd igen.
I advent, med ljusen fyra i rad, Varje låga sprider tröst och vägledningens stad. De lyser upp vår väg, de värmer vår själ, Och leder oss genom vintern, med en varm och trygg el.
Ett ljus tänds ikväll, och med det en dröm, Om en värld där ljus och kärlek är allt som vi röm. I advent, varje låga en symbol för vår strävan, Att bringa ljus till varandra, i kärlekens hävan.
Adventsljusen, de dansar i vinterns kalla natt, Varje flamma en historia, en saga om vår kraft. De talar om för oss att även i det mörkaste rå, Finns det ljus att finna, och värme att få.
Med varje ljus i advent, en förhoppning tänds, En strimma ljus i mörkret, där stillheten häns. Vi tänker på de ögonblick, så varma och så ljusa, Och firar varje låga som i mörkret nu brusa.
Advent, en tid då ljusen leder våra vägar, Fyra veckor, fyra ljus, som hjärtats röst så säger. Varje låga, en paus från vardagens snara, En stund att andas in, där friden bara vara.
När adventsljusen brinner, känner vi en gemenskap så fin, Ljusets sken förenar oss, i en värld där vi alla hör hin. Varje flamma, en påminnelse om det ljus vi kan ge, Till varandra i denna mörka tid, där ljusen är allt vi se.
Adventsljus, som en fyr i natten, du står, En blickpunkt i vintern, en värmens vår. Med varje tändning, med varje vecka ny, Fylls våra hjärtan med förhoppningens sky.
Fyra ljus, fyra veckor, en väntan så skär, Adventsljusen lyser, i kylan de här. Låt oss samla runt ljuset, känna dess värme i vår mitt, Och dela dess sken, där hoppet är ljust och fritt.
I ljusen från advent, en förväntan byggs upp, Varje vecka ett ljus, till dess alla står upp. Denna serie av ljus, en resa så klar, Tar oss närmare julen, som vi längtar så där.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *